Esperantilo ĉefa paĝo

La pago estas kreita aŭtomate por testi kaj kompari la maŝinan tradukadon kompare al originalaj profesiaj homaj tradukoj. Ĝi helpu analizi la proceso de tradukado. Originalaj tekstoj devenas de pago pri artikolaro de Claude Piron. Mi kelkfoje adaptis ete la fontan tekston kaj ankaŭ homan tradukon, por kunordigi dispartigon je paragrafoj, kaj forigi evidentajn skriberarojn.

Fonto	Maŝina Traduko	Profesia Homa Traduko
CLAUDE PIRON	{CLAUDE} PIRON	CLAUDE PIRON
Kie la mitoj? Kie la realeco?	Var myterna? Var verklighet?	Man har sagt mig
Oni diris al mi, kiam mi estis eta: "Ne timu demandi pri la vojo. Uzu vian langon, kaj vi iros ĝis la ekstremaĵo de l'mondo". Sed kelkajn kilometrojn for, alia lingvo uziĝis. Sin turni al iu surstrate utilis al nenio.	Man sade mig, när jag varit lilla: "do Inte vara rädd för fråga angående vägen. Använda din tunga, och du kommer att gå fram till medlemen av världen". Men några kilometr bort, ett annat språk attade bli använd. Vrida på sig till någon på gatan gagnade till inget.	Man har sagt mig när jag var liten: "Var inte rädd för att fråga efter vägen. Öppna munnen och du når världens ände." Men några kilometer längre bort använde man ett annat språk. Att fråga någon på gatan ledde ingenstans.
Oni diris al mi: "Por komuniki kun eksterlando, studu lingvojn en klaso". Sed mi konstatis, ke 90% el la plenkreskuloj ne povas sin plene esprimi per la lingvoj, kiujn ili studis lerneje.	Man sade mig: "För meddela med en utland, studera språk i en klass". Men jag konstaterade att 90 % av de vuxna personerna inte kan uttrycka sig helt medelst språken, som de studerade i skolan.	Man har sagt mig: "Läs språk i skolan för att kommunicera med utlandet." Men jag har märkt att 90% av de vuxna inte kan uttrycka sig ledigt på de språk som de lärt sig i skolan.
Oni diris al mi: "Per la angla vi povos vin komprenigi ie ajn en la mondo". Sed en hispana vilaĝo mi vidis francan kaj svedan aŭtojn karamboli; la ŝoforoj kapablis komuniki nek inter si nek kun la ĝendarmoj. En tajlanda urbeto mi vidis angorplenan turiston provi klarigi siajn simptomojn al loka kuracisto; kompreniĝo ne okazis. Mi laboris por UN kaj MOS en la kvin mondopartoj, kaj mi konstatis en Gvatemalo, en Bulgario, en Kongo, en Japanio kaj en multaj aliaj landoj, ke ekster grandaj hoteloj kaj aviadkompanioj, la angla estas senutila.	Man sade mig: "du kommer att kunna Medelst den engelsk göra förståelig dig någonstans som helst i världen". Men jag såg bilar i en spansk by fransk och svensk kollidera; chaufförerna varit i stånd att meddela varken mellan sig eller med gendarmerna. I en Thailand småstad såg jag en {angorplenan} turist prova förklara sina symptom till ett lokalt läkare; en förståelse händde inte. Jag arbetade för UN och MOS i fem världsdlarna, och jag konstaterade i Guatemala, i Bulgarien, i {Kongo}, i Japan och i många andra länder att utanför stora hotell och {aviadkompanioj}, den engelskt är oanvändbart.	Man har sagt mig: "På engelska kan du göra dig förstådd överallt i världen." Men i en spansk by såg jag en svensk och en fransk bil krocka; förarna kunde varken tala med varandra eller poliserna. I en tajländsk småstad såg jag en hjärtängslig turist förklara sina symptom för ortsläkaren; de lyckades inte förstå varandra. Jag har arbetat för FN och WHO i de fem världsdelarna och jag märkte i Guatemala, Bulgarien, Kongo, Japan och i många andra länder att utanför de stora hotellen och flygbolagen är engelska helt värdelöst.
Oni diris al mi: "Dank' al tradukado, la plej malproksimaj kulturoj nun alireblas al ĉiu". Sed kiam mi komparis tradukojn kaj originalojn, mi vidis tiom da missignifoj, da preterlasitaĵoj kaj da stilfuŝado, ke mi nur povis konkludi, ke traduki en niajn lingvojn vere estas perfidi.	Man sade mig: "Tack vare till en översättning, de mest avlägsen kulturerna {eblas} till alla nu gå fram mot". Men när jämförde jag översättningar och original, jag såg så mycket av {missignifoj}, av {preterlasitaĵoj} och av {stilfuŝado} att jag kunde endast konkludera att förråda är översätta in i våra språk verkligen.	Man har sagt mig: "Tack vare översättningar är de mest avlägsna kulturerna nu tillgängliga för alla." Men när jag jämförde översättningar med originaltexter, såg jag många betydelseändringar, så mycket som var utelämnat, så mycket stilfusk, att jag endast kunde dra den slutsatsen att det verkligen är förrädiskt att översätta till våra språk.
Oni diris al mi en okcidentaj landoj, ke la Trian Mondon oni volas helpi, respektante la lokajn kulturojn. Sed mi vidis, ke tra la angla kaj franca pasas plej fortaj kulturaj premoj. Mi vidis, ke senkonsidere al la lingva digno de la aliaj, ni dekomence trudas nian lingvon por komuniki kun ili. Kaj mi vidis la sennombrajn problemojn, kiujn renkontas la trejno de l' lokanoj, ĉar la okcidentaj teknikistoj ne scias la regionajn lingvojn, kaj en ĉi-lastaj lernolibroj ne ekzistas.	Man sade mig i västra länder att man vill den Tredje Världen hjälpa, respekterande de lokla kulturerna. Men jag såg att starkast kulturella tryck passerar genom engelska och franska. Jag såg att oberoende till den languagea värdigheten av den andra, vi tvingar på vårt språk från början för meddela med dem. Och jag såg de otaliga problemen, som anhängarernas av en plats train träffas, därför att de västra teknikren inte vet de regiona språken, och i {ĉi-lastaj} lärobokar inte existerar.	Man har sagt mig i västvärlden att man vill hjälpa Tredje Världen, men samtidigt respektera dess egna kulturer. Men jag har sett, att det genom engelskan och franskan utövas ett enormt starkt kulturellt förtryck. Jag har sett att vi i våra kontakter med andra, utan att ta hänsyn till deras språkliga värdighet, redan från början påtvingar dem vårt språk. Och jag har sett de otaliga problem som man stöter på vid utbildningen av lokalbefolkningen, eftersom de västerländska teknikerna inte kan regionalspråken och läroböcker skrivna på dessa språk saknas.
Oni diris al mi: "Publika instruado garantios egalecon de la ŝancoj al la infanoj de ĉiuj medioj". Kaj mi vidis, precipe en la Tria Mondo, riĉajn familiojn sendi siajn idojn al Britio kaj Usono, por ke ili lernu la anglan, kaj mi vidis la amasojn enŝlositaj en la propra lingvo, submetataj al tiu aŭ tiu propagando, sen ekstera horizonto, tenataj ankaŭ per la lingvo en suba stato sociekonomia.	Man sade mig: "en Offentlig undervisning kommer att garantera till barnen av alla miljöerna jämlikhet av chanserna". Och jag såg, i synnerhet i den Tredje Världen, rika familjer sända sina barn till Storbritannien och Förenta staterna, att de må lära de engelska, och jag såg mängderna baritea i det egna språket, underkastade till den eller den propaganden, utan yttre en horisont, hållna även medelst språket i ett nedret {sociekonomia} tillstånd.	Man har sagt mig: "Allmän undervisning ger barn från alla samhällsklasser samma möjligheter." Och jag har sett, särskilt i Tredje Världen, att rika familjer skickar sina barn till Storbritannien och USA för att de ska lära sig engelska, och jag har sett massorna innestängda i sitt eget språk, utsatta för den ena eller andra propagandan, utan ett bredare perspektiv, även genom språket nertryckta till en lägre social-ekonomisk ställning.
Oni diris al mi: "Esperanto fiaskis". Kaj mi vidis en svisa montara vilaĝo infanojn de kamparanoj glate interkompreniĝi kun japanaj vizitantoj post ses monatoj da lingvoinstruiĝo.	Man sade mig: "Esperanto bliade ett misslyckande". Och jag såg barn av bonder i en schweizisk bergig by friktionsfritt att bli förstådd med japanska besökar efter sex månader av {lingvoinstruiĝo}.	Man har sagt mig: "Esperanto har misslyckats." Men i en europeisk bergsby har jag sett barn till bönder utan problem kommunicera med japanska besökare, efter sex månaders undervisning i språket.
Oni diris al mi: "Al Esperanto homa valoro mankas". La lingvon mi lernis, mi legis ĝian poezion, ĝiajn kantojn mi aŭskultis. En tiu lingvo mi ricevis konfidencojn de brazilanoj, ĉinoj, irananoj, poloj kaj eĉ juna uzbeko. Kaj jen mi - iama profesia tradukisto - devas konfesi, ke tiuj konversacioj estas la plej spontanaj kaj profundaj, kiujn mi iam ajn havis en fremda lingvo.	Man sade mig: "ett mänskligt värde fattas Till Esperanto". Jag lärde språket, jag läste dess poesi, jag lyssnade dess sånger. I den språket fick jag anhängarers av Brasilien, kineser, ener persisk person, polacker och till och med unga {uzbeko} förtroligt meddelander. Och här jag - ett dåtidat yrkesmässigt översättare - är tvungen erkänna att dessa konversationerna är mest spontana och djupa, som jag hade någon gång som helst i ett främmandet språk.	Man har sagt mig: "Esperanto saknar mänsklighet." Jag har lärt mig språket, läst dess poesi, lyssnat till dess sånger. På detta språk har jag fått förtroenden från brasilianare, kineser, iranier, polacker och t.o.m. från en yngling från Uzbekistan. Och i detta sammanhang måste jag - en f.d. professionell översättare -- erkänna att dessa samtal är de mest spontana och djupgående som jag någonsin haft på ett främmande språk.
Oni diris al mi: "Esperanto estas la fino de ĉio kultura". Sed kiam en Orienta Eŭropo, en Latina Ameriko, en Azio min akceptis esperantistoj, mi konstatis, ke preskaŭ ĉiuj estas pli kulturitaj ol la samlandanoj socie samnivelaj. Kaj kiam mi ĉeestis internaciajn debatojn tiulingve, la intelekta nivelo vere imponis al mi.	Man sade mig: "Esperanto är sluten av allt kulturella". Men när godtade esperantister mig i Östra Europa, i Latinsk Amerika, i Asien, jag konstaterade att nästan alla är mera odlade än de samhälleligt {samnivelaj} landsmanarna. Och när bevistade jag internationella debatter {tiulingve}, den intellektuella nivåen imponerade på starkt intryck på mig verkligen.	Man har sagt mig: "Esperanto är fjärran från all kultur." Men när jag i Östeuropa, Latinamerika och Asien gästade esperantister, kunde jag konstatera att nästan alla var mer kultiverade än deras landsmän med samma sociala ställning. Och då jag bevistade internationella debatter på detta språk, blev jag verkligen imponerad av den intellektuella nivån. Naturligtvis berättade jag om förhållandet för min omgivning. Jag sa: "Kom och se! Det finns något alldeles fantastiskt: ett språk som på ett verkligen bra sätt löser mellanfolkliga kommunikationsproblem. Jag har sett en ungrare och en korean diskutera filosofi och politik på detta språk, otroligt flytande, efter endast två års studier. Och jag har sett det och det, och även..."
Kompreneble mi menciis ĉirkaŭ mi la aferon. Mi diris: "Venu! Vidu! Ekzistas io eksterordinara: lingvo, kiu vere bone solvas la komunikproblemon inter la popoloj. Mi vidis hungaron kaj koreon tiulingve diskuti pri filozofio kaj politiko kun flueco nekredebla, nur du jarojn post eklerno. Kaj mi vidis tion, kaj ankaŭ ĉi tion, kaj plue tion ĉi ..."	Naturligtvis nämnde jag affären omkring jag. Jag sade: "Komma! Se! något extraordinär Existerar: ett språk, som lösar {komunikproblemon} verkligen bra mellan folken. Jag såg ungrare och korean {tiulingve} diskutera angående en filosofi och ett politik med {flueco} otroliga, endast två år efter {eklerno}. Och jag såg det, och även det, och ytterligare det ..."	Men man har sagt mig: "Det är väl inte ditt allvar. Och för resten, det språket är onaturligt." Jag förstår inte. När en människas hjärta, hennes plötsliga ingivelser, de minsta nyanserna i hennes hjärna direkt kan uttrycka sig, från mun till öra, på ett språk som fått mellanfolkliga kontakter att blomstra upp, säger man mig: "Språket är onaturligt." Men vad ser jag på mina resor i världen? Jag ser människor avstå från ett efterlängtat samtal med invånarna i det land, som de besöker eller åker igenom. Jag ser ett gestikulerande som leder till groteska missförstånd. Jag ser människor som törstar efter kultur, men som på grund av språkbarriären endast kan läsa en liten del av det, som de skulle vilja. Jag ser massor av människor som efter sex eller sju års studier talar stapplande, inte finner de rätta orden, använder ett skrattretande uttal och har svårt att uttrycka nyanser. Jag ser språklig ojämlikhet och diskriminering livligt frodas i hela världen. Jag ser diplomater och experter tala i mikrofoner och lyssna i hörlurar, inte till samtalspartnern utan till någon annans röst. Kallar ni det att kommunicera naturligt? Tillhör konsten att lösa problem med intelligens och känslighet inte längre den mänskliga naturen?
Sed oni diris al mi: "Ne estas serioze. Kaj, unue, tiu lingvo estas malnatura".	Men man sade mig: "det är Inte allvarligt. Och, först, den språket är natural the other way aroundt".	Mycket säger man mig, men jag konstaterar något annat. Jag irrar rådlös omkring i detta samhälle som förkunnar allas rätt till kommunikation. Och jag vet inte, om man lurar mig eller om jag är tokig.
Mi ne komprenas. Kiam la koro de homo, kiam ties impulsoj, kiam la plej fajnaj nuancoj de ties cerbo esprimiĝas rekte, de buŝo al orelo, per lingvo, kiun naskis disflorado da interetnaj komunikoj, oni diras al mi: "Ĝi estas malnatura".	Jag förstår inte. När människas hjärta, när dess implerna, när de finast nyanserna av dess hjärnan uttryckar sig rakt, från en mun till ett öra, man säger mig medelst ett språk, som {disflorado} av mellanetniskaa kommunikéer födade,: "Det är natural the other way aroundt".
Sed kion mi vidas, vojaĝante tra la mondo? Mi vidas homojn rezigni la sopiratan dialogon kun la loĝantoj de la lando, kie ili pasas aŭ restadas. Mi vidas gestan komunikadon konduki al groteskaj miskomprenoj. Mi vidas personojn soifajn je kulturo, kiujn lingvobarilo malhelpas legi tiom da dezirataj verkoj. Mi vidas multegajn homojn, post ses aŭ sep jaroj da lingvolerno, paroli hake, vane serĉi la ĝustan vorton, uzi ridigan prononcon, kaj fuŝi la nuancojn, kiujn ili volis esprimi. Mi vidas lingvajn neegalecon kaj diskriminacion vigle prosperi tutmonde. Mi vidas diplomatojn kaj fakulojn paroli en mikrofonon, kaj aŭdi aŭskultile alian voĉon ol tiun de la reala kunparolanto. Ĉu tion vi nomas "komuniki nature"? Ĉu la arto problemsolvi kun inteligento kaj sentemo ne plu apartenas al la naturo homa?	Men jag ser vad, resande genom världen? Jag ser människor avstå den längtade dialogen med invånarerna av landet, var de passerar eller stannar kvar. Jag ser en gesture kommunikation leda till groteska missförstånd. Jag ser törstiga på en kultur, som ett stängsel av ett språk hindrar läsa så mycket av önskade verk personer. Jag ser infinitya människor, efter sex eller sju år av {lingvolerno}, tala {hake}, förgäves söka det riktiga ordet, använda ett skrattretandet uttal, och fuska nyanserna, vilka de ville uttrycka. Jag ser language ojämlikhet och en diskriminering livligt lyckas framgång i hela världen. Jag ser diplomater och fackmanar tala in i en mikrofon, och höra {aŭskultile} en annan röst än den av den verkliga samtalspartnern. Kallar "meddela naturligt" du det? Tillhör konsten {problemsolvi} med en intelligens och en känslighet inte vidare till den mänskliga naturen?
Multon oni diras al mi, sed mi konstatas alion. Mi do vagas senkonsila en ĉi tiu socio proklamanta ĉies rajton je komunikado. Kaj mi ne scias, ĉu oni trompas min, aŭ ĉu mi estas freneza.	Man säger mig en mängd, men jag konstaterar något annat. Jag strövar alltså rådlös i den här samhället varnande allas rättigheten på en kommunikation. Och jag vet inte, månne man bedrar mig, eller månne jag är galen.